Publicerad den Lämna en kommentar

Så lyckades jag sälja mer på marknaden! Trädgårdsdagen i Enköping 2024

Trädgårdsdagen

Lördagen 7 september var det dags för Trädgårdsdagen i Enköping 2024.

Jag har inte deltagit i ett så stort arrangemang förut, så jag hade mycket funderingar innan. Dels på hur konkurrensen skulle vara, hur mycket jag skulle skörda och om jag skulle behöva ha någon hjälp i mitt marknadsstånd.

Jag ägnade flera veckor åt att scanna Pintrest och Youtube innan trädgårdsdagen om info om bästa sättet att designa sin display i ett marknadsstånd, dvs tips på hur man bör ställa bord, vilka dekorationer som kan påverka hur jag och mitt marknadsstånd uppfattas, hur jag kunde nå ut med info den aktuella dagen osv osv.

Många bra idéer fanns där, och några tog jag till mig. En del annat kom jag på själv efter inspiration från andra och en del analyserande om vad jag själv tyckt varit bra och mindre bra. Jag tänkte berätta lite om min planering och erfarenheter från dagen. Kanske kan det hjälpa och inspirera andra!

Marknadsståndet

Mitt marknadsstånd fick mycket beröm, både av kunder och folk som bara gick förbi. Jag kände mig otroligt stolt och nöjd. Jag hade en idé om hur jag ville ställa upp det, sen fick min syster hjälpa mig ställa fram, och så bollade vi lite fram och tillbaka när allt väl var uppe.

Bild på Tullens Grönsaks marknadsstånd på Trädgårdsdagen i Enköping 2024
Min syster Karin står framför vårt marknadsstånd på Trädgårdsdagen i Enköping 2024.

De saker jag var mest nöjd med med själva displayen var

  • Ordna varorna färgmässigt på ett sätt så att alla olika varor syns. I mitt fall (grönsaker) är allt mer eller mindre grönt, eller i naturfärgade påsar. Så för att få de enskilda grönsakerna att faktiskt synas så delade vi upp det gröna med de få grönsaker som vi hade med färg. Med andra ord spelade morötter, tomater, gula squash och betor en stor roll i att få de övriga grönsakerna att synas. Vi la tex först påsar med potatis (naturfärgade påsar), sen selleri (grönt), sen morötter, sen gurka (grönt), sen tomater, sen gröna squash, sen gula squash – ni fattar. Allt för att kunderna skulle kunna se så mycket som möjligt på den korta tid man är inne i ett marknadsstånd, och få ett ”sug” efter en eller flera saker och inte missa så mycket.
  • ”Pile it high, make it fly”. En fras tagen lånad från bla Curtis Stone (odlare i Kanada, sök på Youtube eller kolla detta). Devisen bakom är att få marknadsståndet att se fullt ut för att vi människor tilltalas av att det finns ett överflöd. Vi började dagen med att bygga upp bordet i nivåer med trälådor. Dels för att göra utrymmet framför lådan lite trängre, och dels för att kunna ställa varor på olika nivåer. Vi föste också ihop allt mot mitten och tog också bort bord och hyllor allt eftersom vi sålde av varor. I slutet hade vi bara det långa bordet och en metallhylla med potatis kvar framme. Allt för att inte det skulle synas så tydligt att vi sålt av mycket.
Ellen Trädgårdsdagen 2024
Ungefär halvvägs igenom dagen och marknadsståndet ser fortfarande välfyllt ut pga ständig ommöblering 🙂 Här står jag och pratar med en kund samtidigt som jag blir fotograferad.

Marknadsföring

Konkurrensen är hård en sån här dag. Nu var vi ”bara” tre grönsaksodlare på plats, men vi var en bit över 100 st utställare totalt. Det är inte lätt att fånga folks uppmärksamhet då!

Förutom att jag övat ett antal veckor då jag stått utanför butiken Pepparrotsstadens Trädgård & Hantverk på Rådhusgatan 2 och sålt mina grönsaker, så har jag naturligtvis försökt sprida budskapet att jag skulle delta på Matmarknaden på Trädgårdsdagen på sociala medier. Jag har landat i att mina kunder finns på Instagram och Facebook, så där lägger jag regelbundet upp inlägg. Jag annonserar också i lokala grupper på facebook, och märker att många hittat mig där.

Sen hade jag turen att vara med i EnköpingsPosten för en liten tid sedan. Det är många kunder, framförallt äldre, som sett mig däri och gärna kommer och pratar om det, vilket är otroligt kul! Enköping är en härlig liten stad där det är mysigt att få vara lite ”lokalkändis” en stund.

Men förutom ovanstående saker så var det några saker jag gjorde för att mitt företag skulle få spridning även efter trädgårdsdagen:

  • Strössla med loggan. Ingen ska missa att det är vi som säljer grönsaker här var min tanke. I lördags hade jag gjort tröjor till mig och Karin med logga på ryggen och fram på bröstet. Det satt visitkort på alla potatispåsar. Vi hade logga fram på bordet och på två skyltar som stod vid en hörnstolpe, en åt varje håll som besökarna kom ifrån. Jag kommer dock komplettera med en logga på tältet, eller en vepa med större logga så att man tydligt ser från långt håll att det är mitt marknadsstånd.
  • Välj en stil och en enhetlig färgsättning. I mitt varumärkesbyggande har jag känt att jag vill att Tullens Grönska ska förknippas med naturliga material, en naturlig färgsättning, men samtidigt en viss elegans (eller vad man kan kalla det). Jag använder därför gärna ljust beige eller vita dukar i linne, gamla sockerlådor eller andra lådor i trä, vasar i glas med spetsband runt etc. Men samtidigt har jag en lite mer modern uppsättning med typsnitt på mina skyltar (som jag använder en enhetlig stil på) och ofta på mig mer ”kontorskläder” när jag står och säljer. Min tanke är att försöka signalera att man inte behöver bo i gummistövlar bara för att man är odlare (bonde), om man nu inte vill det!
  • Information om OSS! Väldigt många är nyfikna på oss bakom odlingen, och på gården. Jag hade därför en skylt med kort information om vilka vi som bor på gården är, en qr-kod till mitt Instagram-konto, en info med bilder på våra ”gödselproducenter” (grannens hästar, getter och våra höns) och en info om mina prenumerationer. Denna skylt stod utanför tältet för att fånga även dom som inte vill/vågar gå nära. Det funkade väl, en del nya följare på instagram och mycket frågor av besökare som läst skylten (dvs en konversationsstartare!)

Jag får utveckla och testa mina displayer redan på lördag igen, då är det dags för Dahliafestival på Ängsö Slott. Lite mindre, men förhoppningsvis en ny festivaltradition!

Hoppas mina tips inspirerar någon, så som jag blivit inspirerad av andra! /Ellen

Publicerad den Lämna en kommentar

Persilja

Bladpersilja är en mångsidig kryddväxt med distinkt smak. Det finns två sorters bladpersilja, den slätbladiga och den krusbladiga, och vi odlar båda. Den slätbladiga har något starkare smak än den krusbladiga, och båda är mycket vitaminrika. Bland annat innehåller de mycket järn! Persilja är tvåårig och blommar sommaren år två.

Vi använder mycket persilja i vår matlagning. En favoritsås hos oss är Chimichurri, en argentinsk örtsås (ursprung osäkert) som framförallt passar till lamm, men gör sig bra till de flesta grillrätter. Det finns otaliga recept men detta är en variant:

Chimichurri

  • 1 dl persilja
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 tsk chiliflakes
  • 4 msk olivolja
  • 2 msk rödvinsvinäger

Lägg alltihop i en mixer eller hacka fint och rör ihop. Det ska inte vara en slät massa utan gärna ha lite textur. Ställ gärna kallt en stund innan servering för mer smak.

Persilja är väldigt tacksam att frysa in när det blir för mycket skörd. Vi hackar och fryser in i glasburkar. Bara att ta fram under vintern och våren sedan och använda den mängd vi behöver.

Örtsmör

Örtsmör är en annat tips för många kryddor. Hacka persiljan och pressa ev vitlök och blanda med smör. Forma gärna till en korv och rulla in i en folie för att få en bra form att skära av. In i kylen några tippar och vips har man supergott smör till lagad mat eller att bre på macka.

Som sagt, persiljan är både god och nyttig. Njut av den till grillat i sommar!
Hoppas det smakar!

Publicerad den Lämna en kommentar

”Cirkulär odling”

Cirkulär odling må vara lite eget hitte på-uttryck kanske, men vad jag menar är att sträva efter att allt på gården cirkuleras inom gården. Men även att tänka på var produkten kommer ifrån och vad den innehåller, att den kan användas om och om igen, och även fundera över vad som händer med den när den inte går att använda längre.

Tex jord! Har du tillgång till någon form av gödsel (bokashi, kökskompost, höns, hästar…) och någon form av jordförbättrare (löv, trädgårds”bös”…) och befintlig jord (från vilken trädgård, odlingslott eller gammal kruka som helst) så kan du göra din egen jord! Gödseln ger näring, den befintliga jorden innehåller mineraler och jordförbättringsmaterialet ger struktur. På det sättet sparar du pengar, slipper alla dessa tråkiga plastpåsar man ska köra till återvinningen och slipper göra av med massa torv.

Vill du ha riktigt bra recept på egna jordar så rekommenderar jag starkt att gå in och läsa Lena Israelssons inlägg här: Min jordverkstad.

Jag fick en riktig aha-upplevelse när jag fattade att jag inte kommer behöva köpa in tonvis med gödsel och annat till våra odlingar varje år, utan faktiskt kan ”mata” alla våra grönsaker och blommor med sånt vi redan har på gården eller i dess närhet. Vi har egna höns som går på strö och spån (gödsel + jordförbättrare”), vi har också tillgång till grannens hästgödsel, så vi har det säkert extra lyxigt, men även när vi bodde i Sollentuna utanför Stockholm hade vi både egna höns och möjlighet att hämta hästgödsel från en hästgård utanför stan. Spånen hos hönsen kommer från det egna snickeriet, där det mest är virke från egna skogen eller återbrukade möbler som sågas.

Självklart finns det ibland en gräns för vad man kan skapa själv, tex köper vi ekologiskt foder till hönsen. Vi köper även in såjord i år, då denna är lite mer komplex att sätta ihop själv. Men på sikt hoppas jag kunna få till även det från den egna gården.

Jag ska dela mer tankar på samma tema vid tillfälle, då ämnet intresserar mig väldigt 🙂 Hoppas det är till nytta även för dig!

Må väl! /Ellen

Publicerad den Lämna en kommentar

Tomat

tomater

Tomaten är en av de mest mångsidiga och älskade ingredienserna i kök över hela världen. Dessa saftiga, röda frukter har en lång historia som sträcker sig från sitt ursprung i Sydamerika till att bli en oumbärlig del av kulinariska rätter överallt.

Tomaten har en fascinerande historia. Den härstammar från västra Sydamerika, där den odlades och användes av ursprungsbefolkningar i tusentals år. De första europeiska upptäcktsresande förde tomaterna med sig tillbaka till Europa på 1500-talet. Trots deras ovanliga utseende och smak betraktades de från början som dekorativa växter och kallades ”gyllene äpplen.” Det var först senare som de ansågs vara ett viktigt livsmedel.

Tomater finns i mängder av olika sorter som skiljer sig i färg, storlek och smak. Några av de vanligaste varianterna kan delas in i:

  • Biff-tomat: En stor, köttig variant som passar perfekt för skivor och smörgåsar. Passar tex extra bra med mozzarella, olivolja, basilika och lite flingsalt.
  • Körsbärstomat: Små, söta tomater som är utmärkta som snacks eller i sallader. En sort vi gärna odlar är pärltomaten Red Pearl från Runåbergs fröer. Eko naturligtvis. Den godaste körsbärstomaten brukar sägas vara Garderner’s Delight. Vi tycker dock Red Pearl är en värdig konkurrent!
  • Plommontomat: Även känd som ”roma-tomater,” dessa är idealiska för sås och konservering. Vi har odlat många olika, men gillar Quadro, även den från Runåberg.

Tomater är mångsidiga och kan användas i flera olika rätter. De utgör en viktig komponent i många klassiska rätter som tomatsås, bruschetta och gazpacho. Deras saftighet och syrliga smak ger också djup till grytor, soppor och smörgåsar.

Tomater är inte bara välsmakande; de är också väldigt hälsosamma. De är en utmärkt källa till vitamin C, A, K och kalium. Dessutom är de fulla av antioxidanter. De innehåller också fibrer, vilket är bra för bla matsmältningen.

Tomat

Tomater odlas över hela världen idag. De trivs bäst i soliga områden och kräver regelbunden bevattning för att producera saftiga frukter. Skörden beror på typ och mognad, men det är bäst att plocka dem när de har en djup färg och en lätt söt doft. I Sverige är det lättast att lyckas med dem om man odlar i växthus. Det finns även frilandstomater, men dessa kräver enligt min erfarenhet en sommar med ganska jämnt varmt väder!

Vi lagar gärna olika varianter på tomatsås i vårt hushåll, som vi sedan fryser in och använder året runt till pasta, köttfärssås, pizzasås mm.

Vi kör i huvudsak två varianter, min make gör en ”mother sauce” med lök, morot, selleri och tomater, medans jag gärna gör tomatsås i ugn enl receptet nedan (men freestylar ofta!). På plåten till vänster blev det en sås med bl.a. rödlök och en gnutta balsamico.

Om vi inte ska använda tomatsåsen inom närmsta dagarna så fyller vi den i glasburkar och fryser in. Tänk på att inte fylla burkarna ända upp, då kan de spricka när vätskan sväller när den fryses.

Ingredienser:

  • En plåt tomater (färska)
  • 2 msk olivolja
  • 1 lök, delad i klyftor
  • 2-3 vitlöksklyftor, hackade eller pressade
  • 1 tsk torkad basilika
  • 1 tsk torkad oregano
  • 1 tsk honung (valfritt, för att minska syran i tomatsåsen)
  • Salt och svartpeppar efter smak

Instruktioner:

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Dela tomater, förbered lök och vitlök.
  3. Lägg allt på en plåt. Ringla över olivolja, strö över salt, peppar, kryddor och ringla över honung.
  4. Kör allt i ugnen i kanske 25 min, akta så det inte bränns bara.
  5. När tomaterna är klara häller jag över dom i en burk och mixar allt till en fin sås!

Nu har du en grundläggande, hemlagad tomatsås som kan användas i pasta, pizza eller andra rätter. Du kan också tillsätta andra ingredienser som hackade örter, riven parmesanost eller kött om du vill variera smaken. Smaklig spis!

Publicerad den Lämna en kommentar

Grönkål

Grönkål

3 Anledningar att äta mer grönkål – Ät i säsong

Grönkål är en nyttig och vacker växt som trivs ypperligt i vårt klimat. Det är dessutom en växt som inte tynar ihop när frosten kommer, vilket gör den extra värdefull här i Sverige där vi inte har så mycket skördeklart grönt under hösten och vintern.

Här i Enköping sår vi grönkål antingen inomhus i pluggbrätten i slutet av april/början av maj, eller direkt i landet när frostrisken är över, vilket hos oss brukar vara första veckan i juni. Vi skördar småblad till sallad under sommaren, men skördar större mängder när frosten börjar nypa tag i bladen under hösten. Vi odlar gärna lila grönkål, som tex sorten Rosco.

Det finns mycket gott man kan laga av grönkål, såsom grönkålschips eller grönkålspasta. Men mitt absoluta favoritrecept är grönkål- och chevrépaj med valnötter. Det är dessutom en maträtt som är riktigt bra att frysa in i portioner och ha som matlåda!


”Grönkål sägs vara den närmaste nu odlade släkting till den ursprungliga vildväxande bladkålen”


gronkal

Att odla kål, i det här fallet grönkål, är ganska enkelt! Grönkålen är, som namnet beskriver, en kålväxt som odlats i Sverige under väldigt lång tid. Grönkålen sägs vara den närmaste nu odlade släktingen till den ursprungliga vildväxande bladkålen, som ska vara den kål som alla kålsorter vi har idag kommer från.

Grönkål innehåller mycket fibrer och vitaminer. Bland annat innehåller den mer C-vitamin än en apelsin! Inte så illa! Det är dock inte bara vi människor som gillar de olika kålväxterna, så alla sorters kål odlas lämpligen under nät för att slippa konkurrens av tex kålfjäril och rådjur. Vill du odla grönkål själv, så rekommenderar jag starkt att läsa mer hos Runåbergs Fröer, och gärna köpa frö från dom.

Grönkålen växer som mest under sensommar och höst och skördas därför under hösten. Vill man äta grönkål under resten av året kan den med fördel strimlas och frysas in eller mjölksyras, eller som i receptet nedan tillagas till paj som sedan fryses in!

Gronkal grönkål

Grönkål- och Chevrépaj med valnötter

Pajdeg

4 portioner, sätt ugnen på 225°C

  • 3 dl vetemjöl
  • 125 g kylskåpskallt smör
  • 2 msk iskallt vatten

Det kalla smöret och iskalla vattnet gör pajskalet extra frasigt. Skär smöret i små bitar. Mixa smör och mjöl i en matberedare tills det blir en smulig blandning. Tillsätt vatten och blanda ihop snabbt tills det blir en sammanhängande deg.

Smöra en pajform som är ca 25 cm i diameter och tryck ut degen med handen i formen. Nagga degen med en gaffel på några ställen och låt sedan pajskalet vila i kylskåpet ca 30 min.

Förgrädda pajskalet i mitten av ugnen i ca 10 min.

Glutenfri pajdeg

4 portioner, sätt ugnen på 200°C

  • 3 dl glutenfri mjölblandning eller blandning av olika naturligt glutenfria mjöl (tex 2 dl durramjöl och 1 dl rismjöl)
  • 1 tsk salt
  • 75 g smör eller motsvarande mängd flytande margarin
  • 1 dl Kesella
  • 1-2 msk vatten vid behov (jag använder det sällan)

Blanda alla ingredienser i en bunke. Jag brukar börja med gaffel och sen knåda för hand. Man kan även göra i matberedare såklart! Det gör inget om degen blir lite smulig, det kan vara lättare att fördela den i formen då.

Smöra en pajform som är ca 25 cm i diameter och tryck ut degen med handen i formen. Nagga med en gaffel på några ställen och förgrädda sedan pajskalet i mitten av ugnen ca 12 min.

Fyllning

  • 3 ägg
  • 4 dl mjölk eller hälften mjölk hälften grädde
  • Valfritt: 1/2- 1 dl riven ost
  • 0,5-1 tsk salt
  • 200 g grönkål
  • 1 gul eller röd lök
  • 3 klyftor vitlök
  • 150 g Chevré (getost)
  • 1-1,5 dl valnötter (eller valfri mängd :-))

Sätt ugnen på 175 grader.

Vispa ihop ägg och mjölk/grädde med salt. Häll i ev riven ost.

Ta bort stjälken och hacka grönkålen grovt. Hacka den gula löken och vitlöken fint (alt pressa vitlöken). Fräs grönsakerna i olja stekpanna i 2-3 minuter.

Lägg i grönsaksblandningen i det förgräddade pajskalet. Häll på äggstanningen. Skär Chevrén i bitar och lägg den på äggstanningen, likaså valnötterna.

Grädda pajen i ungefär 40 minuter tills den har fått fin färg och äggstanningen är fast. Njut!

Smaklig spis! Vill du kontakta mig så finns mina kontaktuppgifter här!

/Ellen

Grönkål